Jag skrattade så himla mycket idag när jag upptäckte att jag lagt in labben Space mått på magen i Kakas blogg. Givetvis är hon inte 72 centimeter!!! Ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag lurat er. Jag mätte henne idag för att vara extra säker och 63 centimeter står måttbandet på idag.

Här kommer en bild på henne och imorgon ska jag få klippa fina Sam (Tova*Cello). Ser mycket fram mot detta.

Därefter hägrar en helg med avelskonferens, ett par jobbardagar och så iväg till Cruft's. Vilken tur att jag har en sådan fantastisk man som sköter all min markservice!

Idag blir det sista badet för Kaka innan valparna ska födas. Hon ser ut som en liten fotboll här hemma. Magen står åt alla hörn, så man kan förstå att det är svårt att få plats med maten. Hon får mat 4 ggr per dag, men små miniportioner. De andra hundarna verkar avundsjuka. Spacelabradoren får 2 ggr per dag, hon har alltid plats för mat den jycken.

Jag mätte Kaka igår. *trumvirvlar*

Kaka är nu 72 centimeter!!!

Vad månde det bli av detta???

Idag har det vräkt ned snö under natten och hela gården ligger täckt av snö med ett hårt skartäcke ovanpå. Visst är det skönt med lite ren snö, men var tog egentligen våren vägen?

Idag ska vi ha besök, blivande valpspekulanter ska få umgås med Riven och Kaka och så får vi se om tycke uppstår. Det är iaf trevligt att få träffa nya människor och hundarna uppskattar ju alltid extra händer för klappning av magar och annat gott.

Tänkte att ni kanske var nyfikna på Foppas kritik från igår. Jag kan väl säga att jag inte just håller med i vad domaren säger på alla punkter, men bedlington är ju en outsiderras i terriergruppen så jag förstår att det kan bli svårt om man är van vid de mer klassiska terrierna. Nåja, nog med undanflykter. Here goes.

Maskulin hane. Utmärkt mycket vä'lformat huvud. Fina ögon. Ngt knappa vinklar fram. Fin rygglinje. Utmärkt kors och bakställ, önskar mer förbröst. Rör sig ännu trångt fram, bra bak och mycket vägvinnande från sidan. Ännu för mjuk päls.

Bedlingtons ska inte ha förbröst, eller särskilt mycket vinklar fram och det är definitivt inget fel att röra sig trångt fram. Det är precis så vi vill att en bedlington ska röra sig. Nåja, mina åsikter i sammanhanget och anmäler man för en domare så är det ju den domarens åsikter man ber om så det får man bara acceptera.

Idag har det varit valputställning på Qpoolen i Hässleholm. Två bedlington var anmälda, en av dem var Foppa! Foppa kom alldeles nybadad och fin tillsammans med Marie, Tomas och Jonathan Stålnacke. Han är så himla fin Foppa, jag kan säga att bättre hane än han har jag nog aldrig fött upp och med Marie som sköter all pälsvård så är han så fin att man får gåshud av lycka.

Dömde gjorde Charlotta Mellin, som har Kerry blue terrier till vardags. Foppa var en smula skeptisk till om man verkligen behövde stå stilla när dumma uppfödaren pillade på tassar och annat, men fann sig ändå riktigt väl. När lille konkurrenten Ylle dessutom äntrade ringen i konkurrensen vaknade Foppa till liv och hade riktigt kul. Att vi fick BIR-rosetten med oss hem var förstås en fin bekräftelse på att Foppa är just så fin som jag och Marie alltid känt till! *ler*

Vi firade med att gå till studiofotografen och föreviga oss, och de korten får Marie, jag och Kerstin (Foppas pappa Cellos Matte) vänta på i någon vecka till. Ulrika var gullig och hjälpte oss föreviga Foppa också och det är alltid trivsamt att ha vänner omkring sig när man är på utställning. Många glada skratt och fnissiga stunder, då är hundutställningar som bäst. Jag följde med Ulrika hem och kikade på söta Ginzas bebismage och klappade på en stolt blivande pappa Elvis.

Foppa har hemläxa i att bli pillad på tassar och ben och oj vad jag längtar efter att få visa honom i sommar. Han är bara såååååå tokfin! Se själva!!!

Kaka går upp, men har nog ändå planat en hel del. Nu mäter hon...*trumvirvlar*

56 cm.

Jag vet inte längre vad jag ska tro om antal, så jag kniper nog trut ett tag. Kaka vet säkert men hon är lite svårförstådd just när det kommer till antal.

Jessica: Svaret på frågan om kisse katt är att vi fick henne i början av januari. Hon är ett orientaliskt korthår och vacker som få. Ska lägga in en bild här i slutet.

Mia: Låt du Sabba få vara en framåt huligan som terroriserar sin omgivning med tecken på nyfikenhet och tillgänglighet. Gott gry visar den tjejen! Vill du ha mer koll på henne, så ha henne i koppel då du har okända ytor som ni är på. Det är enkelt att lära en bedlington att inte bry sig om folk, det kommer med åldern, precis som du sa.

Det kom lite mer snö och jag är så trött på vitt puder att jag har lust att spy. Tack och lov närmar sig Cruft's med stormsteg. Där finns världens vackraste bedlingtons, rent generellt menar jag då. I mina ögon finns det förtsås en enskild hund som får hjärtat att slå extra slag och det är Loppan, Ch. Velvety Angel eyes. Hon är bara to die for! Vilken utstrålning, vilket uttryck och vilka rörelser! Min egen favorit i världen just nu.

Nåja, Crufts ska bli härligt. Träffa Rivens uppfödare, njuta av trevlig atmosfär, massor av hundar och dricka kall god öl. En härlig helg med en fin vän, hur kan man göra annat än att längta.

Och så avslutar vi med en bild på världens finaste katt: Melooni!

S*Azoo Melooni. OSH

Bedlington terriern har en ärftlig sjukdom som finns i rasen. Det är en sjukdom som är starkt länkad till Wilsons sjukdom hos människor. Sjukdomen innebär att man samlar på sig koppar i levern och då blir leverm till slut förgiftad och hunden kan dö av sviterna. Sjukdomen kan ligga latent i generna hela hundens liv, vissa utvecklar sjukdomen och uppvisar kliniska symptom, andra gör det inte. Sjukdomen utlöses oftast vid stress, andra sjukdomar eller på frestningar.

När man skaffar bedlington terrier anser jag att man bara ska skaffa valp efter två DNA testade föräldrar plus att jag personligen tycker att det är mycket viktigt att se till att man även har sin nya valp testad. Detta bör uppfödaren bekosta, det är en så liten summa att det knappast kan anses försvarbart att göra på något annat sätt.

I England har man ett annat typ av testsystem än vad vi har i Sverige, man testar på en annan allel, som kalls MURR1. Det här innebär en del spännande/oförutsedda händelser när man ska para med hundar som är testade på andra sätt än det som är förhärskande i ens eget land. Därför tror jag att det vore ypperligt om man kunde stamföra våra resultat i SKK:s databank för att på så sätt både få garant på att testet är godkänt och validerat av SKK samt att testade hundar har säkerställd identitet. Vi skulle också få den stora vinsten att man snabbt kunde kika på upp DNA-status på intressanta avelsdjur. Något som väl verkligen kunde gynna vår ras som ju har vissa problem med inavelsgraderna, eller åtminstone måste benämnas som en mycket begränsad population.

Nackdelen skulle kunna vara att SKK skulle kräva att samtliga hundar skulle behöva vara bärarfria för att man skulle få avla på dem. Den risken bedömer jag som minimal eftersom så många raser numera har DNA-test där man godkänner avel på hundar som är genetiska bärare, så länge de paras med genetiskt bärarfria föräldrar.

Nog med funderingar om koppartoxikos för dagen. Jag får väl fortsätta att hålla tummarna för att de verkligen hittar genen och inte bara markörgenerna. DET skulle verkligen lysa upp alla uppfödares vardag.

Kakan mår illa. Hon har kräkts flera gånger idag. Så nu blir det fil för henne ett par dagar. Skruttan! Hon ser för ynklig ut.

Emellertid var inte aptiten så hämmad att man inte kunde besöka kattlådan. Snuskiga hund!

Däremot så klippte jag världens vackraste Foppa igår. Jesus vad fin han är! Tack Marie och Tomas för att ni håller honom så fin och välskött. Jag ser fram mot att få visa honom på lördag. Jag är så frälst i honom!

På måndag ska lille Hector klippas. Elizabet sa att han hunnit bli både lurvig och rumsren. Inte illa för en 12 veckors kille.

Kakas svarta näsa är numera en smetig massa av grädde. Hon slickar frenetiskt för att få upp de sista resterna av semifreddon. De är för söta dräktiga tikar, aptiten är glupande.

Förresten finns det en enormt givande studie gjord på SLU som konstaterar att om tikarna och valparna får någon mer mat än vanligt foder under dräktighet och valpstadiet så minskar risken för atopisk dermatit enormt. Minns faktiskt inte riktigt med hur många procent men iaf!

Alltså har jag nu vetenskapliga bevis på att det är bra att skämma bort dräktiga tikar och hungriga valpar. Malin på Isotop's steker omelett till sina hungriga mammor, så huslig är inte jag även om jag förstår att det inte bara är gott för hungriga hundar utan också väldigt bra mat med sin höga proteinhalt. Riven hade en så diger matlista när han kom till Sverige att jag fortfarande sparat den. Han skulle minsann ha såväl getmjölk som cheddarost, grillad kyckling, keso och hjärta tillsammans med äggröra, weetabix, tonfisk och lax. Det ni! Inte konstigt att han matvägrade nsätan helt i över en månad. Rått kött fattade han inte alls vitsen med och torra kulor. Bah!

Nåja, semifreddon är avslickad och vi ska ladda inför Melodifestivalen. Jag och Kaka vara rysligt eniga förra gången. Nu är vi nyfikna på sockersöta Måns och fräcka Amy. Vad tror ni?