Idag var det kakmätardag igen och efter att själv har besökt tandläkaren idag, kan jag säga att kakÄTARdag är det minsta jag är sugen på. Hur kan något som är så dyrt vara så smärtsamt? Enda fördelen är förstås att man får lång tid för pengarna, värken kan ju sitta i ett par dagar...*ynkar mig*

Lilla fröken fick bli fin igår, nybadad och nyklippt. Vilken liten raring hon är! Fast hon mest går på bakbenen och vinkar med framtassarna. Lilla stollan!

Nåja mätningen ja. Från 38 förra veckan til....*trumvirvlar*

42 cm!

Jo tack hon är dräktig. Söta rosa små boppar och en glupande aptit. Bara att mysa på med henne i soffan. Dräktiga tikar är så ofantligt keliga. *myser*

Det är så trist med det här vädret som slår så mycket. Ena dagen är det just lite vår i luften oc nästa så yr snön. Mina hundar älskar snö och det är full fart ute på den stora ängen. Först är labradoren Space, därefter Riven vilt skälllandes i labradorens öra. Att hon inte tröttnar på honom är ett under!

Sedan varierar Kaka sin position, antingen jagar hon Riven eller så biter hon taxen Kaffe som liksom inte just har ben nog att hänga med de i ledarposition. Kaffe och Kaka hyser någon form av hatkärlek till varandra. De ryker ihop lite buttert stundtals och jag kan aldrig riktigt komma fram till vem av dem som verkligen bestämmer. Riven är den stora lekfarbrorn som ingen tar på allvar och som alla mest anser vara en kul kille, helt enkelt. Ingen sätter sig upp mot Space, labradoren. Jag har aldrig haft en så dominant hund någon gång. Hon är snabb, snäll, tålmodig och går sällan in och styr upp saker, men hon tolererar inga dumheter heller. En perfket lekkamrat till stolliga valpar och vilt skällande taxar.

Tänkte ni skulle få en liten bild av min hundfamilj. Varsågoda! Ser ni vem som är vem?

Det här inlägget tänkte jag att jag skulle ägna mer åt att mina tankar runt valpköp. Det här är allmänna tips blandat med specifika bedlingtonsaker och så mina egna privata bedlingtonfunderingar.

Att skaffa valp är för det mesta ett ganska stort beslut för en familj eller en person och det krävs att man tänkt efter noga innan och att man fått riktig information av den man köper från. Om man är det minsta osäker på om man ska ha hund eller inte så är mitt definitiva råd:

LÅT BLI!

Nu har du ett par till saker att fatta beslut kring, innan du ens kan åka och kika på en valpkull. Tänk efter noga och fundera igen.

1. Renras eller blandras?

Många människor har hört skrönan om att blandraser är friskare än alla sönderavlade rashundar. Det är inte riktigt! Vi som föder upp rasrena hundar undersöker däremot våra avelsdjur för att ta reda på OM de har fel redan innan. Vi höftledsröntgar, ögonlyser, DNA-testar, hörseltestar, mentaltestar osv allt beroende på vilken ras du funderar kring. Jag har hittills inte träffat på en enda dvärghundsblandras som har föräldrar som har varit knäledsundersökta och min uppfattning är att mer än hälften av alla små blandraser har dåliga knän där knäskålen lätt hoppar ur läge. En sjukdom som kan bli mycket smärtsam hos den gamla hunden. Sedan är det dessutom så att även om mamma och pappa till valpen är hundar med stamtavlor så innebär det inte att valpen är rasren. Om det inte finns en stamtavla tillsammans med valpen utfärdad av SKK, så är och förblir valpen en blandras även om det skulle vara så att båda föräldrarna är champions. Seriösa uppfödare registrerar sina valpar, de som inte gör är ute och fufflar med något! Stamtavla är inte bara för utställningshundar, det är en garant för att du fått vad du köpt. Givetvis finns det friska och trevliga blandraser, men du vet ingenting om hunden alls. Inte vilken typ av temperament den får, inget om storlek eller päls, inget om vilka sjukdomar man ska hålla utkik efter och mycket sällan kan du vända dig till en erfaren uppfödare för tips och råd under hela hundens liv.

2. Vilken ras?

Det här är en oerhört personlig fråga och mitt enda råd är att skaffa en ras som passar din person och livsinställning. Det valet sker inte för att man gillar rasens utseende. Många hundar har omplacerats för att rasen blev för svår eller helt enkelt inte passade det nya hemmet. Köp inte en aktiv, arbetskrävande ras om du själv mer är intresserad av en långpromenad på helgen, då är inte rottweilern en ras för dig, eller border collien eller dobermannen, eller schäfern eller jaktlabradoren eller någon av jakthundarna. Om du inte gillar att träna din hund i jakt, skaffa inte en jakthund. Gillar du att motionera massor och vill tillbringa timmar med att träna apportering så ska du inte skaffa en mops eller en sheltie. Om du skaffar en hund för att rasens mentalitet och krav sammanfaller med dina egna förmågor så kommer hundköpet bli bra mycket lyckligare.

Själv älskar jag afghaner, underbara hundar med stor karisma och fantastiskt utseende, men jag ska aldrig ha en. Jag vill ha mina hundar lättskötta och vi är ute i kvistig skog jämt. Ingen afghan för mig, men jag kan beundra dem!

3. Vilken kennel ska man välja?

Jag ska vara ärlig, de allra flesta uppfödare är seriösa, målmedvetna och ärliga människor som brinner för rasen och som behandlar sina valpköpare som en del av familjen, men tyvärr är inte alla så. Att välja uppfödare till valpen är en mangrann uppgift, eftersom du lägger inte bara en stor summa pengar hos den här människan utan också förtroendet att se till att du får en ny familjemedlem. Börja med att besöka rasklubbens hemsida, där kan du få tips på länkar till olika uppfödare och deras hemsidor. Spendera sedan tid med att verkligen hitta en uppfödare som verkar ha det du är ute efter. Mailkontakter är en bra start och kan leda till att man vill besöka kenneln ifråga. Din presumtiva uppfödare ska kunna ge dig svar på alla frågor och gärna vilja göra det. Hundarna hos din uppfödare ska vara trevliga, social, välskötta och verka må bra. Känner du förtroende för den här människan som kan ge dig din kommande valp, känns det bra? OM det inte gör det, vänd dig till någon annan. Kanske är det inget fel på uppfödaren, men er personkemi stämde inte, leta vidare! Låt ingen försöka sälja på dig en valp, ta inte med valpen hem efter bara ett besök. Fundera, fundera och fundera igen. Be om referenser och kolla upp dessa om du känner dig osäker. Tyvärr så förekommer det en hel del avundsjuka och skitsnack inom hundkretsar, mitt eget privata råd är att man ska hålla sig undan från dem som lägger ner mer tid på att svärta ner uppfödarkollegor än att berätta om sina hundar och rasen. En valp ska alltid medföljas av stamtavla, veterinärbesiktningsintyg, försäkringshandlingar och en liten foderlista eller likande. Köper du bedlington terrier ska du dessutom få kräva att se testresultat på båda föräldrarma och att uppfödaren visar dig att valpen själv blivit testad.

4. Hane eller tik?

Ja, det där är en sak man bara kan känna för sig själv. Inom många raser är skillnaden mellan en hane och en tik väldigt stor. Jag vet t.ex att rottweilerhanar (som jag ju haft tre av själv) är betydligt mer bångstyriga än tikarna. Men bedlington terrier har inte en sådan stark könsskillnad då det kommer till mentalitet och utseende. Personligen föredrar jag hanar, men som uppfödare måste man ju ha tikar, inte sant?

Hanarna upplever jag på bedlington terrrier som aktivare och mer lekfulla. De drbbas inte heller av livmoderinflammationer eller skendräktighet. Hanar är mer intresserad av att vara tillsammans med sin ägare. Tikar däremot är självständigare och lugnare i sitt humör, som dock kan skifta rejält i samband med löp och hormoncyklerna. Men du slipper förstås flörtigheten hos en könsaktiv hane. Vad föredrar du?

5. En valp ifrån mig?

Om du nu äntligen bestämt dig för att skaffa en renrasig hund av min ras (bedlington terriern) och du är nyfiken på vilken typ av uppfödare jag är och vilka tankar jag har om dig som valpköpare, så ska du kika på följande.

Jag vill att du ska vara engagerad i din hund och ha sett över din livssituation så att en hund kan passa in hos dig. Men bör ha möjlighet att ta med hunden på jobbet/ha hundvakt/ha hundgård/plugga eller någon annan lösning för dagpassningen av hunden. Ingen hund får enligt lag lämnas 8 timmar ensam hemma. Väldigt viktigt att veta!

Jag vill att du åtar dig att gå en eller flera hundkurser för att lära dig kommunicera med din valp och för att ni ska få ha kul tillsammans. Det här är jätteviktigt och jag sponsrar med 500 kr per valp för att ge lite bidrag till kostnaden.

Jag vill att du har din hund så väl liv-som veterinärvårdförsäkrad. Du ska alltid ha råd att sköta om din hund och kunna uppsöka veterinär.

Jag vill att du sätter dig in i och lyssnar på mina råd om pälsvård och friskvård. Dessa råd säger jag inte för att tjata och kontrollera utan för att din hund ska få må bra. Du är alltid välkommen hem till mig för gratis klippningar och vill du så lär jag dig hur du kan klippa själv!

 Jag bistår med all min erfarenhet av rasen, med alla mina kontakter och med allt det jag förmår stå till tjänst med för att du och din valp ska få berika varandra hela livet, så jag ber dig att kontakta mig den dagen då din hund inte längre finns.

Jag hoppas att de här tankarna gett dig lite mer att tänka på, men också att du ska kunna känna dig trygg i att du fattat rätt beslut, oavsett vad beslutet är.

Allt gott!!

En liten bild på en mycket ung Kaka...

Vinter är trist! Åtminstone sådan här vinter med omväxlande minus 18 till plus 7 och däremellan all underlig form av nederbörd som man bara kan tnka sig. Hundarna blir smutsiga, blöta och drar in tonvis med smuts. Tur att man har dem riktigt kortklippta iaf!

Kaka ligger vid mina fötter och knaprar belåtet på en morot. De gillar råa morötter mina hundar. Givetvis inte lika mycket som de gillar kött, men det finns väl ett starkt gnagbehov och dessutom kan dräktiga tikar bli lite lätt maniska med ätandet. Jo, jag vet att jag övertolkar, men jag ser hellre saker lite positivt och ser en rund mage nu. Håller ni inte med?

Tänkte ni kunde få en bild av en lycklig kortklippt bedlington på en vacker sommarstrand och så kan vi längta tillsammans lite.

Idag är det 2 veckor sedan jag parade lilla fröken Kaka och jag tycker att det blir en bra dag att mäta på. Jag brukar nämligen göra det, mäta alltså. En tik kan bli lite smårund om man i sin iver att se dräktighetstecken börjar ge henne lite extra godsaker, men om man man däremot börjar se lite större förändringar på måtten på magen, så ger det en bra fingervisning.

Dessutom så har jag protokollfört alla mina kullar noga, så jag kan tjuvkika på antalet centimeter och få en ganska rimlig gissning på hur många valpar det kan tänkas bli. Ja, inte nu så här första veckorna men senare, framåt vecka 6-7 eller så.

Nåja, den här morgonen la jag ett litet måttband om Kakas mage, precis bakom det sista revbensparet och där stod det idag...*trumvirvvlar*

38 centimeter!!

Egentligen hade jag velat utnämna onsdagar till stor Kakätardagen, men efter en riktig god jul och festligt nyår, så kanske jag borde mäta lite på mig själv istället. Jag ska alltså inte lägga ut!!!!

En liten bild på Ebba (SUCH LP1 Skybar Interstellar Overdrive) en vecka innan hon födde sina 5 valpar. De blir rätt runda våra slanka bedlingtontjejer.

Jag har BARF-utfodrat mina hundar delvis under et par år nu och det är lika roligt att se dem ta för sig av rått kött och råa ben. Kvällsmålet innebär alltsom oftast just rå mat. Idag blev det broskben från gris och just nu ligger alla mina 4 hundar och knaprar högljutt på just sin beskärda del.

Kaka verkar ännu så länge helt omedveten om att det är bullar på jäsning. Så jag hoppas att det mest beror på att kött är så gott, att hon bara gått ett par veckor och att hon faktiskt visst har koll på sin mage men vägrar låta mig veta om det.

Sedan förväntar jag mig att se en luddig hög när hon somnar alldeles tätt bredvid pappa Riven. De har alltid gillat varandra, snacka om att vara favoriserad. Lite extra roligt är det att vi redan fått så fina besökare, tackar extra för kommentarerna. Det värmer gott! Extra gott förstås av Mia och Sabba (en valp ur förra kullen som just flyttat hemifrån). Vi sänder en extra kram till skällapan!

Den här bloggen kommer att följa bedlington terriertjejen Kaka och hennes första valpkull. I bloggen kommer jag att skriva om hennes fortlöpande dräktighet, om pappa Amigos framfart på lydnads och agilityplanerna och givetvis visa upp de fina valparna som vi hoppas på.

Häng med och ta chansen att få ha valp - iaf i cybervärlden.